Klimakteriet, som även kan kallas övergångsåldern, är namnet på den tid i livet då menopausen inträffar och du slutar att menstruera på grund av att ägganlagen i äggstockarna tagit slut. I normala fall inträffar klimakteriet i 50-årsåldern men det betraktas som normalt även om den inträffar mellan 45 och 58 år.
När du strålbehandlas mot bäckenområdet leder det till att äggstockarnas funktion slås ut tillfälligt och för många slås funktionen ut permanent. Den största delen av östrogenproduktionen i din kropp sker i äggstockarna. Även om du har en liten produktion av östrogenet i binjurarna så är det så lite i förhållande till det som produceras i äggstockarna att du oavsett hamnar i ett för tidigt klimakterium. Äggstockarna är ett mycket strålkänsligt organ och det krävs ingen hög stråldos för att produktionen ska avstanna.
Fakta om östrogen
Östrogen är ett kvinnligt könshormon, men även män har låga halter av hormonet. Det kvinnliga könshormonet bildas framför allt i äggstockarna, men även till viss del i binjurebarken. Östrogen påverkar utvecklingen av kvinnans könsorgan, reglerar menstruationerna och ser till att en graviditet kan fullföljas. Mängden kvinnliga könshormoner i blodet varierar mycket under menstruationscykeln. Östrogen påverkar i stort sett hela kroppen, bland annat livmoder, bröst, hjärta, blodkärl, lungor, skelett, hjärna och det centrala nervsystemet.
Så här påverkas din kropp
Redan efter ett par veckors strålbehandling kan du uppleva svettningar och värmevallningar, anledningen är att kroppen redan känner av den minskade östrogenproduktionen. Mensen uteblir och även ditt humör kan påverkas, en del känner sig till exempel nedstämda. Hur lång tid efter strålbehandlingen som de klimakteriebesvären finns kvar är individuellt, likaså i vilken grad du upplever att det stör dig. Det finns de som behöver byta sovkläder eller lakan i sängen flera gånger varje natt under en period medan andra har en svag känsla av vallning och “flush” några gånger per dag och knappt det. En del får även sömnproblem.
Att hamna i klimakteriet innebär rent fysiskt att din menstruation upphör och att du inte kan bli gravid. Du kan få svettningar och “värmevallningar”, dessutom blir slemhinnorna vanligtvis torra och sköra. Om du redan genomgått klimakteriet, eller är mitt i den perioden i livet, är det vanligt att du upplever ett förstärkt klimakterium. Om du är ung och stråldosen som når äggstockarna är relativt låg, kan det hända att du återfår menstruationen en tid efter behandlingen. Det är dock vanligast att tillståndet förblir permanent och du inte får tillbaka din menstruation.
Läs mer om fertilitet efter cancer hos 1177
Andra saker som förändras i klimakteriet är att hud och slemhinnor blir torrare och skörare. En del känner av en generell värk i muskler och leder och alla kvinnor riskerar att få en ökad risk för benskörhet. För att motverka det kan man behöva sättas in på östrogen eller benstärkande läkemedel.
Läs om det i vår artikel om hormonersättningsmedel.
Torra och sköra slemhinnor
Slemhinnorna i underlivet påverkas av den låga östrogennivån i blodet men också av strålbehandlingen. De låga östrogennivåerna påverkar slemhinnan så att de blir torra, sköra och tunna.
> Läs om lokal östrogenbehandling
Vad betyder de klimakteriella besvären för dig psykologiskt och för din sexualitet?
En del kvinnor upplever nedstämdhet och minskat sexuellt intresse. Detta behöver inte bara bero på de förändrade hormonnivåerna men kan bidra till att du har minskad lust och känner dig nedstämd. Att ha genomgått en cancersjukdom och behandling medför ofta i sig en kris som påverkar dig psykologiskt.
Hur klimakteriet påverkar den psykiska hälsan och känslolivet är varierande. En del känner sig mer retliga, ängsliga och trötta, nedstämda eller har humörförändringar.
Efter cancersjukdom och behandling kan känslolivet vara påverkat och en del känner att de inte känner igen sig själva riktigt. Bilden av vem du var tidigare och den du känner att du är nu kan göra att du känner sig vilsen och behöver skapa sig en ny “karta” över livet. För en del innebär förändringen en ökad lust till att göra roliga saker och att göra sådant som tidigare inte blev av kanske nu prioriteras.
En del personer kan ibland en tid efter cancerbehandlingen känna svårigheter att ta in ny information och lära sig nya saker, vilket kan bero på att man upplevt en längre tids stress i samband med diagnos och behandling. Det kan också göra att du känner att sociala aktiviteter och att umgås med vänner och familj ibland tar mycket kraft. Vanligtvis kommer ny energi tillbaka, men om du känner att detta är ett problem behöver du kontakta vården för att få möjlighet till en samtalskontakt. Långvarig trötthet kan ibland behöva utredas för att utesluta att det inte har en kroppslig orsak.